stockholmsbrus

Du är som ett bortblekt fotografi.
Fragment av minnen lockar till nostalgi, i ett avlägset liv, i en annan tid.

Våra frusna Converse promenerar på is. Frosten glittrar på marken.
Jag registrerar din puls. Din knutna hand i fickan. Jag andas in dina andetag. Du är den vackraste flickan.

Se nu skakar mina ben. Vackra flickan hon har brutits ned.
Marken känns som krossat glas under nötta gummisulor.
Jag tar din vante i min vante och kysser din vita kind med mina blåfrusna läppar.

Hjärtat lättar och med ett leende sugs jag in i din värld av värme.
Vem bryr sig om minusgrader en frostig natt? Med glitter av glassplitter vandrar vi vante i vante.